Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Gentest avslöjar allvarlig sjukdom hos shetlandsponny
Sveriges lantbruksuniversitet, SLU - 2016-06-01 13:49 CEST

Den defekt i arvsmassan som kan leda till skelettmissbildningar hos shetlandsponny (”skeletal atavism”, ”krumma föl”) har nu identifierats av forskare vid Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. Upptäckten gör att friska anlagsbärare nu kan spåras med hjälp av ett gentest.
I rasen shetlandsponny drabbas vissa hästar av allvarliga missbildningar i underarm och skank. Sjukdomen är ärftlig och utgör ett stort problem, då drabbade föl får felaktiga benställningar, blir halta och ofta måste avlivas redan vid ung ålder.
Sjukdomen kallas skeletal atavism och är känd sedan 1950-talet och sedan dess har fall rapporterats runt om i Europa. I mitten av 1990-talet uppmärksammades sjukdomen i Sverige och i samband med detta togs flera hingstar ur avel då de visade sig vara anlagsbärare. Bland uppfödare kallas sjukdomen för "krumma föl" på grund av de progressivt allt krokigare benen. Skeletal atavism följer en så kallad recessiv nedärvning, vilket innebär att båda föräldrarna måste bidra med sjukdomsanlaget för att få en sjuk avkomma. Den sjukdomsorsakande genen har hittills varit okänd.
Den genetiska studien som nu publicerats i tidskriften G3: Genes, Genomes, Genetics är resultatet av ett samarbete mellan forskare vid Uppsala universitet (UU), Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och flera amerikanska universitet. Forskarna har, genom att sekvensera och jämföra hela arvsmassan hos sjuka och friska individer, funnit att förlust av genetiskt material i och kring genen SHOX orsakar skeletal atavism. Mutationer i denna gen orsakar dvärgväxt och skelettmissbildningar även hos människa.
– Eftersom de flesta anlagsbärare är fullt friska är det nästan omöjligt att få bort anlagen ur rasen genom traditionell avel, säger Carl-Johan Rubin, forskare vid UU och ansvarig för studien.
– Vår upptäckt gör det möjligt att bedriva en ansvarsfull avel, då uppfödare nu kan använda ett gentest för att se om ett sto man vill ha betäckt bär på sjukdomsanlagen, tillägger Sofia Mikko, som är forskare vid SLU och som där driver Husdjursgenetiska laboratoriet.
Genen SHOX ligger i en region som delas mellan könskromosomerna X och Y och som utgör en del av arvsmassan som är svår att undersöka med traditionella metoder på grund av sin komplexa struktur. För att få en klar bild av hur denna kromosomregion ser ut använde forskarna en nyligen utvecklad metod, SMRT-sekvensering (single molecule real time), tillgänglig vid SciLifeLab i Uppsala, för att sekvensera väldigt långa sträckor av DNA.
– Vi är mycket stolta över att ha kunnat beskriva den genetiska strukturen i en av de mest problematiska regionerna i arvsmassan hos däggdjur. Att vi dessutom bidrar till en förbättrad djurvälfärd känns mycket bra, säger Nima Rafati, doktorand vid UU.
------------------------------
Mer information
Carl-Johan Rubin
Institutionen för medicinsk biokemi & mikrobiologi, Uppsala universitet
018-471 45 02, carl-johan.rubin@imbim.uu.se
Sofia Mikko
Institutionen för husdjursgenetik, Husdjursgenetiska laboratoriet, SLU
018-67 19 79, sofia.mikko@slu.se
Artikeln
Large Deletions at the SHOX Locus in the Pseudoautosomal Region Are Associated with Skeletal Atavism in Shetland Ponies. Rafati N, Andersson LS, Mikko S, Feng C, Raudsepp T, Pettersson J, Janecka J, Wattle O, Ameur A, Thyreen G, Eberth J, Huddleston J, Malig M, Bailey E, Eichler EE, Dalin G, Chowdary B, Anderssson L, Lindgren G, Rubin CJ. G3 (Bethesda). 2016 May 20. pii: g3.116.029645. doi: 10.1534/g3.116.029645.



 

Shetlandsponny med krumma ben.   Foto: Sofia Mikko
Shetlandsponny med krumma ben. Foto: Sofia Mikko